...spenderades med nära vänner. En god middag på Katalin och sen två timmar framför Revolutionary Road. Jag hade inga förväntningar alls...men gick därifrån med massor av funderingar. Filmen satte helt klart en massa tankar i spinn. Meningen med livet? Gör jag det rätta? Är jag lycklig? Borde jag göra något annat? Borde vi flytta? Borde jag kanske satsa på någon utav alla tankar som passerat i min hjärna? Gör jag rätt? Gör jag T lycklig? Kommer jag göra Neo lycklig? Hur skulle vårat liv se ut på andra sidan klotet? Skulle vi vara lyckligare..?..eller KAN vi vara lyckligare?
Är gräset grönare på andra sidan? Svar: Nej, inte om du frågar mig. För jag är lycklig. Jag vill inte ha något annat. Inte på något annat sätt. Inte just nu. För just nu har jag det bra, så sjukt bra.
MEN...hur lycklig jag än är...hur bra jag än har det, så är väl jag lik många andra, funtade som så att jag vill ha mer. Mer, mer...och åter mer, någon gång.
Jag har drömmar.
Drömmar eller bara skönt dagdrömmeri...eller kanske en fantasi? Det avgör jag. Bara jag! Skönt, eller hur?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mer,mer, mer...det där känner jag igen. Varför kan man inte bara vara nöjd????!!!!!!!
SvaraRaderaJag önskar att jag var lite mer som pappa K?
Puss på di!
Pappa K?
SvaraRaderapappa Krister ;P
SvaraRaderaHaha..ok, nu e ja mä!
SvaraRaderaMen du...att vilja ha mer...är något bra för mig. Att vara nöjd, javisst, också bra för den som vill ha det så. Fast även "den nöjde" strävar efter mer...på ett eller annat sätt. Tror att det ligger i homosapiens natur helt enkelt. Pözz på dig!