...tänder.
Jag tror att det är tänderna som spökar för Neoboy. Ena stunden glad. Andra sekunden jätteledsen och skrikig. Ända som tröstar lite är att bära runt på lille plutt. Lite feber också. Men jag vet inte... Det svajiga humöret kan bero på vad som helst igentligen. Mage som krånglar eller ännu ett steg fram i utvecklingen. Hur som helst hoppas jag att snart är lite gladare. Eller rättare sagt att han mår bra igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar