Rapport 5:

Har hunnit vara en venda till Phi Phi sedan sist. Phi Phi var inte som jag minns det, litet och pittoreskt, utan nu fanns her barer i varenda horn. Men ack, det er enda underbart, strenderna finns kvar. Dessverre tyckte myggen lika som jag. Derfor ansag vi att detta paradis var allt annat an Neovenligt eftersom han inte alls ville noja sig med att sitta i vagnen under myggnet hela kvellar. Sa derfor fick det bli en kortis och vi stannade 2 netter.

Tillabak i Phuket. Tiden gar fort, lite for fort om du fragar mig. Allt ar sitt slut. Och sa even denna resa. Nu har vi nagra fa dagar kvar och dom tenker vi spendera precis som resten av denna resa, med lata dagar och en massa bus och mys, lilla familjen.

Sen er det en flygresa hem. Hua...ser jag inte fram emot. Jag hoppas Neo er trott och sover bort flygturen. Men det er nog dessverre bara onsketenk. Men en flygresa pa elva timmar med en uttrakad Neo det tar jag, for att fa en san her semester.

Puss pa er alla. Vi ses snart!

Rapport 4:

En apa smyger sig forbi varan bungalow. I tredkronorna leker stora ekorrar med varandra. Turkosa fjerilar flyger ljudlost forbi. Vi gar 50 meter i gronskan, mellan svajande palmer, ner till den alldeles kritdvita finkorniga stranden. Det er fridfullt. Tyst, bara vagorna som slar in pa stranden hors. Alldeles ljummet vatten, solen hettar. Pa kvellen sitter vi, medan Neo sover, pa verandan och lyssnar till grodorna som haller konsert. Even cikador och syrsor tevlar om vem som kan lata hogst. Men annars lugnt och skont. Vi har landat...i harmonin.

Nu styr vi kosan ater till Phuket. Har haft det alldeles underbart her i Krabi. Men nu lemnar vi detta paradis, mellanlandar i Phuket, for att sedan ta oss till Phi Phi.

Halva semestern har gatt. Halva kvar.

An sa lange lengtar jag inte hem...

Rapport nummer 3:

Lugnet som infinner sig her var varmt velkommet. Pa hogsesong vet jag att detta paradis er precis som vilken turistort som helst men oslagbart vacker natur. Vi kunde inte ha valt en bettre tid en att aka i lagsesongen. Aven nu ner vi er pa den mest exploaterade stranden sa er vi nog inte mer an 50 pers som lapar sol pa denna kilometerlanga strand. Inte en solstol sa langt ogat kan na a kenns det av nagon anledning mer ekta. Ljuvligt! Och inte att forglomma er stellet vi bor pa. En 4-stjernig oas mitt i byn. Alldelles alldeles underbar, kan jag varmt rekommendera till den som funderar pa att aka hit.

T:s och min mage er nu i trim igen. Nu er det Neoboys som tjorvar. Men det ska nog bli bra det med snart.

Imorgon tar vi longtailboat till Railey och till stranden Phra Nang. Ser jag fram emot, allra helst Phra Nang som listats som en av verldens vackraste.

T fortsetter shoppa, sa nu borjar det sina i reskassan. Men det finns ju bankomater, tur er vel det!

Ha det best der hemma alla!

Rapport nummer 2:

Dags for grisrosa Neomami att uppdatera. Vi har bada drabbats av kassa-i-magen-syndromet. Tackar gudarna for Dimor!

Annars er det fortfarande varmt och skont ;)

Imorgonbitti skall vi upp i ottan och bege oss till Krabi. Hur bra vi en har det sa ska det bli skont att vila fran turistghettot och bege sig till "riktiga Thailand". Far se om det jag minns kvarstar eller om det blivit jetteexploaterat det oxa. Hur som...vi ska fortsetta njuta! Sa imorgon blir det battur. A sen ska vi pa nagot venster hitta till boendet vi bokat. Vi hoppas nagon der vet vad det er for stelle. For vi har verkligen ingen aning var det ligger forutom vilken strand vi ska till.

Ne nu er det dags att bege sigg upp till mina elsklingskillar.

Bye bye for now!

A jag tenker fortfarnade pa er!

Sawadee Kaa!

Thailandrapport 1:
Planet gick...klockan 4. Det var manga trotta och griniga pa flyget. Neoboy skotte sig fint. Det tyckte inte andra. Om blickar kunde doda seger jag bara....

Efter dag 3 pa stranden kan jag konstatera. Det er soligt. Det er varmt. Valdigt varmt. Regnar gor det lite ibland. Det er alldeles alldeles underbart!

Vi har antagit en grisrosa ton.

Njuter gor vi. Neo er gladare en gladast. Trivs som fisken i vattnet. Nojd over att fa bade mammas och pappas uppmerksamhet dygnet runt. A sa har vi thailendarna som gullar med honom sa fort dom ser honom. Men ner dom er pa veg att ta upp honom da er det skyddande neomami som seger big no no!

Han pratar for fullt. Har borjat klappa henderna och vinkar da och da om det er nagon han gillar serskilt mycket.. Ja, han har nog aldrig varit sa charmig som nu. Jag er full av kerlek. Och lettad, over att han verkar ta vermen sa bra. Svettas som en gris men det gor alla her nu. Sa det blir en del bada for lillkillens del oxa.

Termometern framfor mig visar 33 grader och klockan er cirkus 5 pa em.

Det er lagsesong her och det merks. Det er lugnt och ganska sa fridfullt vilket vi gillar.

T har fatt pa sig shoppingbrallorna och koper grejor at hoger och venster. Fast planboken er i stort sett lika full som ner vi akte hemifran. Det er lojligt billigt. Fortfarande. Som igar, vi bada slog pa stort och keka haj till middag och drack ol till det. Ca 70 spenn for bada tillsammans. Jag tackar o bugar!

Ne, nu er det dags att jag avslutar denna rapport. Innan myrorna som har myrstig over tangentbordet flyttar over till mig istellet.

Jag hoppas ni alla har det bra. Tenker pa er!

Fortfarande hemma!

Hade planet gått som det var planerat så hade vi nu suttit på flyget på väg på semester. Men d bidde förseningar. Först från 23.00 till 02.45. Sen kom nytt bud 04.00. Det kvarstår. Hoppas det inte blir mer förseningar nu för NU VILL JAG ÅKA!

Så snart ska jag hoppa in i duschen. Väcka T. Väcka N å ge honom lite mat. Hämta min pappa som är snällare än snällast och går upp mitt i natten för att köra oss till Arlanda (tack pappa).

Sen så...är det dags!

Ha det bäst alla min nära å kära. Jag ska tänka på er när jag sitter med en paraplydrink i handen på stranden å svettas ;)

Eller när jag vaknar upp på morgonen. Öppnar dörren till våran bungalow i Krabi å tar ett kliv, rätt ner i poolen:



Love you all!

Ps. lovar att rapportera här på bloggen hur vi har det. Å ni mää får skriva här hur NI har det. För det spelar ingen roll hur långt borta jag är...så kommer jag å tänka på er!

Puss å hej!

Färdigpackat?

Ja, jag tror att vi är färdigpackade nu. Min lilla packning hade jag kunnat ta med mig i handbagaget och efter T gjort lite gallring så var det inte så mkt kvar av hans packning heller. Neoboy står för 2/3 av alla packning:

pass
ersättning
välling
gröt
burkmat
AD-droppar
nappar
flaskor
sked
hakklapp
bodys
byxor
strumpor
Uv-dräkt
badkallingar
solkepsar
filt
lakan
snutte
nalle
leksaker
vätskeersättning
tandborste
nagelsax
alvedon
Ipren
nässpray
näsfrida
termometer
rumpsalva
barnolja
hudsalva
blöjor
tvättlappar
myggnät
regnskydd
Sack`n Seat
solparasoll
sulky
solskärm

osv....

Har tidigare idag kännt mig pirrig. Och nervös.
Nu, känner jag mig bara lugn. Och förväntansfull.

Om 2 dygn...

...så är det bara ett par timmar tills vi kliver av planet i Thailand...värmen som slår emot oss... Sol. Förhoppningsvis. Men annars iaf värme. Å så miljöombyte vilket jag är i stort behov av just nu.

Det verkar även som om Neos kink och missnöje är puts väck. För den här gången. Det blir bättre och bättre på nätterna. Han börjar bli sitt glada jag igen. Så det bådar gott inför resan. =)

Ska snart lämna N hos mormor och morfar. Då får Neo bli lite ompysslad medan jag å T fejjar hemma.

Vilken mysdag!

Idag fick jag äran att vara barnvakt åt min favoritHedda. En tretimmarsglimt av livet som tvillingmamma(det är ju inte mer än ett dygn mellan Heddis och Neo). Å det kan jag göra om. Mer än gärna!

Neo sov en stund och då fick jag ha H alldeles för mig själv. Bara hon och jag. Det var urmysigt. Men ack va fort tiden gick.

Det här med sömn...

Inatt satt jag uppe kvart över fyra å skrev frustrerat på min blogg att lilleman borde sova. Inte för min skull. För hans. Visst, det är jobbigt för oss alla. Vi alla 3 blir trötta å griniga. Men jag kan ta det. Och jag vet ju att det är bara en tidsfråga innan vi är på banan igen (hoppas jag). Den som lider mest är Neoboy himself. Man märker ju på honom att han inte mår bra av för lite sömn. Orkar inte med sig själv.

Men en semester gör säkert susen ;) Å det börjar ju dra ihop sig för Thailand. Längtar!

AHHHH, SOV UNGE!

Jag blir galen!!! Vad är det frågan om? Utvecklingsperiod, livskris eller någon annan fas... Det måste gå över snart! Den nya nattsuddaren N känner vi inte igen. Inte i huvudtaget.

Neoboy...man ska sova om nätterna!!!

Till något trevligare.

Idag var det dags för en gränby-lunch-date. Bakad potatis, såklart. Hedda läste en Gobok för Svea och Neo medans vi mammor satt i lugn och ro och åt å småpratade.

Eller inte.

Ett sista inlägg...

...om den här galna kärringen så ska jag släppa det sen. Jag blir illamående när jag ser vad hon gör. Hur i helskotta kan man få göra så? Kolla på det här.

Så, nu har jag sagt det igen. En sista gång. Kärringen är störd.

Nu glömmer jag att hon finns...å att det finns en massa små barn som får utstå hennes sjuka metoder.

Ang. förra inlägget...

...så verkar det som om klippet är borttaget från Youtube. Det var AW (Anna Wahlgren å inte jag) som på ett minst sagt besynnerligt och hemskt sätt skulle visa hur man skulle söva dom små. Enligt henne genom att trycka ner (eller rättare sagt dunka ner) bebisens lilla huvud rätt ner i vagnen å sen rycka hårt i vagnen så stackarn tappar andan. Ja, fyfan...säger som dom kommenterade i förra inlägget. Misshandel!!!

Hade jag följt hennes råd hade kanske Neoboy legat däckad i sin vagn nu. Vad vet jag... Sovandes eller ej...skulle aldrig i hela mitt liv få för mig att göra så för att få honom att somna.

Nä, hellre har jag det som nu...en trött och grinig lite ungrackare som vägrar att somna. Varken han eller jag mår bra av det...men vad gör man? Någon som har något tips?

För i helvete...

...hur sjukt är inte det här?.

Tant doktor.

Idag var det dags för Neos första besök hos farbror doktor...eller tant doktor var det. Eftersom det gått 11 dagar och han fortfarande inte är feberfri så började jag bli lite fundersam. Urinprov, blodprov, lyssna på lungor och kika i öron och hals. Inget gav något. Så det är förmodligen som läkaren sa en sjuhelsikes influensa som lillkillen fått. Det enda läkaren kunde konstatera var att han är hiskligt kittlig under armarna.

Då vet vi...och kan andas ut.

Till något annat... Pappa T ska sluta snusa. Vem blir gladare än jag (förrutom hans tänder och tandkött)? Vill ni ha koll på hur det går för honom går ni in här.

Lilleman...

...har kommit på banan igen. På elfte dagen nästintill feberfri och sin gamla goa aptit tillbaka.

Jag, är tröttare är tröttast. Även jag på elfte dagen...och natten, utan normal sömn. Med en massa gnäll, skrik och min oro. Beundrar dom som orkar leva i den här vardagen. Alltid. Men det är väl just det, det blir en vardag det också och vi är ju så långt mer anpassningsbara än vad man tror.

Men jag skulle behöva lite semester för att orka åka på semester ;)

Om exakt en vecka...

...börjar det verkligen dra ihop sig. Minst sagt. Då är det bara någon timme tills vi åker till Arlanda för att flyga till Thailand. Har suttit och gjort lite research. Vi kommer först att åka hit (det är där vi har 3 veckor betalt hotell):



...sen tror jag att vi kommer att åka till det här placet och stanna några dagar:



...mina planer sen är att vi ska ta oss till denna ö och strand och sova kvar ett par nätter:


Nu fick jag magpirr!! Guuu så gött d ska bli!

Tyst...

..och tomt blev det här hemma nu. Pappa T begav sig mot tåget som tar honom till Växjö och bröllop. Själv sitter jag kvar här hemma. Ensam. Det suger.