Jag avslutar...

...denna dag med att fråga: Visste ni att svensken aldrig någonsin ätit (åtminstonde handlar den) så mycket blodpudding som vi gör nu?



Å vet ni varför?

Mormormys!

Neo, Neomami å Neos mormor har haft en heldag med mys tillsammans. Lillen mår som en prins när all fokus är på honom(såklart).Pratar pratar å pratar å skrattar en massa. Men en heldag utan sömn gör att lillen till slut måste låta John Blund hälsa på....om så bara för en liten stund. Snutten å nappis hjälper att falla in i drömmarnas värld. Prinsen sover nu äntligen lite skönhetssömn.

Man kanske skulle ta å lägga sig bredvid Neo en stund...blev helt plötsligt så fasansfullt trött.

Karaktär!

Karaktär kvinna! Karaktär!!!

Varför ska det vara så svårt att ha lite karaktär. Det är mycke snack å lite hockey (som min kära vän Camilla brukar säga) för min del just nu. Skärpning!!!

Igårkväll...

...träffade jag tjejerna hemma hos Maria. En god middag i sällskap av mina allra bästa vänner. Vi känner varandra utan å innan. Är det något som tynger mig...ja, då vet jag att jag alltid kan gå till mina vänner. Å jag vet att dom kommer till mig om dom grubblar över något. Är jag glad, stolt, lycklig över något...ja då delar jag det självklart med dom. Mina vänner...finns alltid där. Vad som än händer. Kan inte annat än å hålla med Fia. Jag kan inte tänka mig och vill inte leva utan er!!!

Älskar er!

I hate potatoes..

...but cucumber...I LOVE:

Passar på..

...medan pappa T nattar Neo. Än så länge har inte John Blund hälsat på våran lille. Nä, han tjoar å tjimmar för fullt däruppe.

Idag gjorde vi ett besök på Gränby, jag och Neo. Träffade brudarna (se här): Fia å Hedda, Jossan å Tuva å så en liten glimt av Tessan å Svea. Neo, han trivdes (såklart), med alla tjejer. Höll sitt egna lilla föredrag om hur nice det va!

Hittar man inte kläder till sig själv så hittar man alltid (läs ALLTID!) något till Neo. Så vi traskade hem 3 bodys, 1 skjorta, 1 tröja å 1 par byxor rikare åt lillkillen. Nöjda å glada båda två! Ännu gladare blev jag när jag såg att mitt fina Traderafynd hade dupit ner i brevlådan. Å den bodysuiten var väl värd 10 spänn!

En storhandling mat på kvällen. Å nu ekar plånboken åter tom. Ja, det var kul så länge det varade!

Vad göra sen?

Jag har lång tid kvar på min mammaledighet. MEN...kan iaf inte sluta fundera på vad man ska göra sen. Kan i ärlighetens namn säga att jag inte är ett dugg sugen på att gå tillbaka till avdelning STRUL (70D) som sköterska (så känner jag iaf i skrivande stund). Nä...min sjukhusvistelse gav mig sån avsmak för sjukvården. Jag har ju inte gjort annat än att ta hand om och vårda människor sen jag började jobba(om man nu bortser från min avstickare som fiskrensare å min karriär på Ali Bacon). Trött på det tunga ansvaret som ofta inte leder till någon uppskattning....å inga pengar heller för den delen. Nä, patienter är fanimej bäst på att klaga och gnälla. Finns det några mer egocentriska än just patienter? Gamla som unga...dom är likadana! Ok, det finns visst dom som visar att dom uppskattar det slit man faktiskt gör....men dom är tyvärr alltför få. Fast det är den minoriteten som förgyller ens arbetsdag och som gör att man likväl cyklar till jobbet dagen därpå. Dom som visar att det man gör ger dom något. Eller...är det så att jag bara hamnat på fel avdelning? Det kanske är den dåligt organiserade avdelningen som jag irriterar mig på? Eller är det lika j-vla dåligt organiserat på hela ackis? Kanske kan nöja mig med att testa en annan avdelning!?

Men jag vill skapa något med mina händer. Få vara kreativ. Vad...vet jag inte. Om jag bara så visste. Man kanske rent av skulle skola om sig helt å hållet. Men åter...till vad?

Potatis...

...verkar inte vara en hit för Neo. Nä, han verkar gå i sin pappas fotspår å rata den. För varje gång vi testar knölen, så grimaserar han allt värre. Kanske att något annat kan passa lille herrn bättre!?

Vad händer sen?

Den frågan frågade jag mig idag. Vad händer när vi dött?

Inatt drömde jag att jag dog. Låg i min kista och var på begravningen. Jag såg hela scenariet. Satt som åskådare. Var det min själ måntro? Iaf så var Neo någonstans runt 3-4 år, gick och höll pappa T i ena handen å hade en vit ros i den andra. Dom gick fram till kistan, pappa T grät å lille Neo sa: - Hej då lilla mamma.

Egentligen var inte drömmen jättehemsk. Ok, jag var död, det var mindre bra. MEN...jag fick fortfarande vara med. Fick se lilla Neo...och alla andra jag har kär. För skulle man dö på riktigt, ja, då hoppas jag innerligt att det är som i min dröm jag hade inatt. Att jag får fortsätta va med på något vis. Jag vill ju se Neo växa upp, bli vuxen. När han träffar kärleken, skaffar barn...när han entrar arbetslivet. Se han växa upp och bli stor.

Nej, usch å fy. Blev sentimental nu. Till något annat:

Igår firade vi Neos fyramånadersdag med å smaka potatis. Inget gråt...men heller inte överväldigad. Det såg mest ut som om han tyckte det var jättekonstigt det han fick i munnen. Sötnos! På kvällen var vi på middag hos Neos moster Anika för att fira henne, som snart fyller år. Å Neo fick också present, av mormor och morfar. En jättefin body.

Det var en grymt god middag och en jättetrevlig kväll. MEN...på vägen hem blev det traumatiskt. Söta lilla Mami halkade (det var ju sjukt halt å vi alla höll på att drutta dit). Ajjj, det gjorde jävligt ont, det syntes!!! Å jag förstod ganska fort att det var något brutet i handleden. Så det blev ambulans för mami till akuten. Å mkt riktigt var det brutet. Jäkla skit i helvete!! Tänk.....ett ögonblicks sekund...så har livet förändras. Hoppas hon läker fort. Min älskade mamma!

Undra...

...hur Fia å familjen har det på Teneriffa???

Sjukt. När jag satt å skrev så plinga det till ett sms. Vem tror du inte svarar på min fråga. Jo, Fia!!! Å hon hade det bara bra. Den gottegrisen som har legat å plaskat i barnpoolen med familjen å ätit gott en hel vecka. Nä, nu får hon bannemej ta å komma hem!

Gårdagskvällen...

...var jättetrevlig. Ja, så kul att det känns idag. Men jag mår väl som jag förtjänar antar jag. Första gången på över ett år som jag är bakis. Hade glömt hur sunkig man känner sig. Denna dag kommer nog inte gå i många knop. Ska bara mysa med Neo. Ikväll blir det middag hos Tonytiger och Anika.

Så..

...har denna dag gått å nu e det mörkt ute. Lekt, sussat, myst, matat, bytt blöjor, promenerat, är vad jag sysslat med idag. Inte fy skam!

Om ett par timmar ska jag å lilla familjen hem till Lina å Martin på en spelkväll. Ska bli skitkul. Å jag är i stort behov av lite vuxet umgänge! Lite vin å lite snacks, familjen, vänner å lite spel. Kan man spendera en fredagkväll på ett bättre sätt? Tror inte det! Puss å hej!

Efter önskemål..

...så lägger jag in en dagens bild på Neo:




(Å farmor, jag har huvudet åt höger på bilden!)

Uttråkad..

...rastlös...och mycket piggare, det är vad jag är! Förkylningen är putsväck. Även Neo vaknade glad imorse...utan feber, utan hosta å bara lite snor. Så nu är vi på banan igen.

Så vad gör man en sån här grå dag? Vi ska ut på promenad om en stund...men mer då?

Neo ligger å leker förnöjt i sitt gym. Kanske ska göra honom sällskap?

Nä...ska nog leta kamera. Jag vill ha en ny. Någon som har något tips? Det ska vara en digital systemkamera. En bra...men inte alltför dyr.

Namnet...

...kommer från grekiskans "neos" som betyder "ny"! Idag publicerade Svenskanamn listan över 2008 års mest populära namn i Sverige. På plats 61 hamnade just...Neo. Idag är det 1302 män och 5 kvinnor som heter det i vårat avlånga land. D ni!

Nu så var det dags..

...för den där första förkylningen alla föräldrar helst vill slippa. Om än så bara lite så vill ingen förälder att deras små ska vara sjuka. Neo vaknade som vanligt runt kl.8. Mellan allt papegojasnack så snorade, hostade och nös han. Nu sover liten igen. Hoppas han tar igen sig genom att sova. För sova- det har han gjort massor dom senaste dagarna...å nu har jag fått förklaringen till det. En förkylning som legat på lur.



För min egen del så blev förkylningen inte alls så hemsk, å det kan jag tacka Echinagard för. Så ett tips till alla som e påväg att bli förkylda, ta Echinagard - i tid!!! Så fort man märker minsta antydan till förkylning ska man preparera med dropparna.

Klassisk musik.

Det sägs att klassisk musik ska vara bra för barn och verka positivt på deras utveckling. Förr hade jag alltid MTV på i bakgunden (för att det inte skulle bli så tyst här hemma). Men vem tröttnar inte på dom söndertjatade hitsen? Numera ljuder Mozart och Bach ur högtalarna. Och ja, lillen verkar gilla det, och så även mamma.

För den som gillar pyssel!

Jag älskar att pyssla. Nu mer än någonsin (sen Neo kom in i bilden)! Det kliar i mina pysslarfingrar och min kreativa hjärnstump går på högvarv. Har sett dom där fina fot/hand-avgjutningskitten som säljs för dyra pengar (iaf dyrt för ngn som lever på föräldrarpeng). Tänkte att det kan jag väl lika bra göra själv. Så jag köpte en påse gips, gjorde trolldeg. Neo fick steppa i degen som jag fyllde med gipsgegget. Å vola:

Neo...

...håller sin förkylda mamma igång och hans glada skratt smittar helt klart av sig på mig:

Fynd!

Japp, jag har fyndat. Ny bodysuit från Milibe för 10kr. Vad tycks?

Å så var det min tur...

...att bli förkyld. Igår kände jag mig riktigt vissen...å idag är det ännu värre. En riktig tycka-synd-om-mig-dag. Men men...det går över. Hoppas bara lillskrutt klarar sig från mina bacilusker.

Men lillskrutt e kanske synd å säga. För han e ju en STOR kille. Snart fyra månader å det händer massor nu. Neo har lagt snacket på hyllan och nu är det fysisk hårdträning han föredrar. Har inte riktigt kommit på hur han ska göra för att vända sig från rygg till mage...men han kämpar och kämpar. Tillslut blir han riktigt förbannad när det inte går som han vill. Ja, dom är söta dom små...

DREGGELPELLE:

Nattningen..

..av Neo har gått väldigt smärtfritt dom senaste kvällarna (*peppar peppar*). När vi märkt att han blivit trött så har vi gått å lagt lillkillen i vaggan å sen har han somnat efter några få vaggningar. Å efter att mami fyndat babyvakt så behöver vi inte längre ha öronen på spänn. Nej, nu både SER vi och HÖR när lillkillen vaknar och är ledsen. Tack Tradera!

Det känns som om...

...mitt huvud har blivit några kilo lättare. Kanske inte så konstigt med tanke på att igår rök 31 cm ogräs till hår. Snyggt? Vet ej...MEN...det är framförallt SÅ SKÖNT! Så bye bye alla äckliga långa hår i hela lägenheten...nä, nu e de bara pytttepytte små hår framöver.

En bild utlovades, så håll i hatten damen!:

Stan tur å retur x 2!

Idag, en sväng in till stan för en lunch med Anna å Eira. En skön promenad genom svartbäcken hem. Mkt trevligt! Hem en vända å träffa pappa T några minuter. Iväg till bussen igen å ner på stan för att träffa brudarna! En jättetrevlig kväll på Café 018. Sen hem...å jag är trött. Neo är också trött, Tobbe likaså. Anar att det blir en hyffsat tidig kväll för oss alla 3.

Så....natti på er!

Åsa och Elsa!

Idag hade jag å Neo en lunchdate med Åsa å Elsa på stan. En sallad i svava är aldrig fyskam. Neo käkade sin vanliga BabySemp men Elsa, hon slog på stort med gröttallrik. Hon har blivit en stor tjej.



Det är svårt väder med kläder nu till dom små, tycker jag. Inne på Lindex blev Neo kinkig....å det var inte konstigt, han var plaskblöt av svett. Så det var bara att dra av mössa, vantar, tossor.. Införskaffade lillskrutts första strumpbyxor, för det måste ju även småkillar kunna ha. Fyndade en ny skjorta på rean, me like. Träffade en gammal klasskamrat som otippat gått å blivit mamma (fast jag hade ju hört rykten om det). Kul, å det var en söting oxå!

Ikväll är det dags att starta upp med lite träning för min del. Min mage är fortfarande mer lik en vattensäng än just en mage. Så något måste göras...förrutom att dra ner på kalorierna vill säga.

Puss å hej, leverpastej!

Barnvakt!

Inte nog med att jag har en sötnos här hemma. Ikväll hade vi en till söting på lån. Barnvaktade Marias bedårande Wilma. Ja, hon är ju bara för rar. Snacka om bebiskär. Neo fick en teckning, hon matade, bytte blöja å tröstade. Jag hade ju nästan kunnat gått å lagt mig å vilat dom två timmarna hon var här ;)

Bajs!

Nä nu jäklar... Kom hem efter vagnpromenaden idag med bajsiga skor. Tack för den, du lille skithund där ute. Okej, hundarna måste ju bajsa dom med, men till deras ägare: Ta upp skiten för bövelen!! Det är väl inte menat att vi fotgängare ska behöva hoppa hage mellan bajskorvarna!?

Inte nog med att HUNDAR bajsar till höger och vänster. Nej, för inte jättelängesen såg jag en mindre trevlig gubbe sitta å skita på en parkering. Lina å Martins bil blev nerbajsad för ett tag sen. Mamma å pappa såg dom spola bort bajs inne på Willys för någon vecka sen. Vad är det med folk???

Ska det behövas förbudsskyltar för att folk ska fatta att man inte bajsar var som helst?

Slutammat!

Som rubriken lyder så är det nu slutammat för min och Neos del, å det helt å hållet. Att ge upp skulle somliga tänka. Inte kämpat tillräckligt kan vissa tycka. Men jag skiter i vad andra tycker och tänker och ser istället till Neos bästa (vilken mamma gör inte det?). Så nu blir det bara BabySemp till våran lilla kille.

Ja, denna amningshysteri!!!

Nytt år...ny blogg!

Japp, nu provar vi här istället å ser om det inte krånglar lika mycket här. Ingen skillnad för läsaren, förutom ny adress. Men ni hittade ju hit...eller hur!?!

Vilken grå dag det är idag. Stormar gör det ute så det var inte alls skönt att vara ute å promenera. Men frisk luft...gör en alltid gott ändå.

Neo gör små små framsteg hela tiden. Nu för tiden tycker han till och med att det är kul (inte alltid) att ligga på mage, något han avskydde för bara någon vecka sedan. Idag vände han sig från mage till rygg för första gången...flera gånger om! Ser lika förvånad ut varje gång han lyckas.

Neo är mer eller mindre besatt av tv:n. Försöker att roa honom med annat men det tar inte lång tid innan han åter igen vrider och vänder på huvudet tills han hittar skärmen. Tv:n får helt enkelt så avstängd när mamma tycker det blir för mycket av det goda.