torsdag 9 september 2010

En riktig bradag idag.

Det trodde jag inte, att det skulle bli en så bra dag idag. Neo satte igång redan tidigt imorse att sätta sig på tvären (vilket han alltför ofta gör). Han fick inte en smoothie som stog i kylen. Å så bröt helvetet löst. Neo skrikandes å gråtandes. Fäktandes med både armar å ben över denna stackars smoothien. Å så satte Sally igång, hon också. Trött...hungrig..eller vettetusan. Men skrek gjorde hon. Tobbe morgontrött (ja, ni kan ju gissa vad det innebär), å så jag på mitt sätt. Trött å grinig efter en natt med en aningens för lite sömn.

Jag hade kunnat välja att börja gråta jag också. Eller bli ännu grinigare än jag redan var. Men ser ni. Det gjorde jag inte. Jag valde att damma av min allra vackraste sångröst å sjöng istället en liten truddelutt för min älskade (läs griniga å sura) familj. Inte för att det gjorde så stor skillnad på våra barn. Nä, dom fortsatte gasta. Men halva familjen, dvs mamman å pappan. Vi kunde inte låta bli å skratta lite åt det. Jag sjungandes mitt i hysterin.

Därmed bestämde jag mig för att det skulle bli en bra dag idag. En riktigt jättebra dag.

Å så blev det.Min goa tandlösa lilla tjej som för det mesta ler åt vida världen.